{"id":291,"date":"2009-09-15T13:25:57","date_gmt":"2009-09-15T11:25:57","guid":{"rendered":"http:\/\/gyorgydragoman.com\/?p=291"},"modified":"2014-06-22T20:54:06","modified_gmt":"2014-06-22T18:54:06","slug":"bokmassan-i-goteborg-2009-intervju-med-gyorgy-dragoman","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gyorgydragoman.com\/?p=291","title":{"rendered":"Bokm\u00e4ssan i G\u00f6teborg 2009: Intervju med Gy\u00f6rgy Dragom\u00e1n"},"content":{"rendered":"

At the G\u00f6teborg Bookfair I talked with Bodil Zalesky. Source: Salongen<\/a> and Ny Tid<\/a>.<\/p><\/blockquote>\n

Av:
\nBodil Zalesky<\/p>\n

Den transsylvansk-ungerske f\u00f6rfattaren Gy\u00f6rgy Dragom\u00e1n var g\u00e4st p\u00e5 bokm\u00e4ssan i G\u00f6teborg i \u00e5r med anledning av att den svenska \u00f6vers\u00e4ttningen av genombrottsromanen \u201dDen vita kungen\u201d just kommit ut. Romanen skildrar livet i en diktatur bakom j\u00e4rnrid\u00e5n genom en elva\u00e5rig pojkes r\u00f6st.<\/p>\n

Under m\u00e4ssan hade jag privilegiet att f\u00e5 st\u00e4lla n\u00e5gra fr\u00e5gor till Dragom\u00e1n:<\/p>\n

Din roman \u201dDen vita kungen\u201d har alldeles nyligen kommit i svensk \u00f6vers\u00e4ttning. N\u00e4r jag l\u00e4ste den f\u00e4ste jag mig s\u00e4rskilt vid huvudpersonen Dsjatas r\u00f6st. Hans r\u00f6st h\u00e5ller liksom samman hela romanen och pr\u00e4glar den. N\u00e4r du skrev romanen byggde du den d\u00e5 kring Dsjata eller utgick du fr\u00e5n en historia du ville ber\u00e4tta?
\n<\/em>
\nDet b\u00f6rjade med att jag h\u00f6rde en r\u00f6st, en r\u00f6st som \u00f6verraskade mig. Min f\u00f6rsta bok var helt annorlunda \u00e4n den h\u00e4r och jag ville att den h\u00e4r nya skulle ha formen av en monolog. Jag s\u00e5g ett TV-program – egentligen tittar jag n\u00e4stan aldrig p\u00e5 TV – d\u00e4r en rum\u00e4nsk m\u00e5lvakt ber\u00e4ttade om ett mycket underligt fotbollsspel, han sa att m\u00e5lvakterna var tillsagda att akta sig f\u00f6r att r\u00f6ra vid bollen f\u00f6r den var full av radioaktivitet fr\u00e5n marken. Den meningen, den h\u00e4r absurda meningen, stannade i mitt medvetande och jag visste att jag ville skriva en bok om den, men jag visste inte hur. Sedan h\u00f6rde jag i mitt huvud den h\u00e4r barnr\u00f6sten s\u00e4ga meningen och jag f\u00f6rstod att det var den r\u00f6sten som skulle b\u00e4ra romanen, f\u00f6r bara ett barn skulle kunna tro p\u00e5 n\u00e5got s\u00e5 absurt. S\u00e5 jag hade en r\u00f6st och jag hade en ber\u00e4ttelse och jag b\u00f6rjade skriva v\u00e4ldigt snabbt. F\u00f6rst av allt skrev jag det tredje kapitlet \u201dDomedag\u201d, det om fotbollsmatchen. Annars brukar jag skriva mycket l\u00e5ngsamt, men det h\u00e4r kapitlet skrev jag p\u00e5 n\u00e5gra dagar. Jag h\u00f6rde den h\u00e4r barnr\u00f6sten som talade i l\u00e5nga l\u00e5nga meningar. N\u00e4sta kapitel var \u201dMusik\u201d som \u00e4r det femte i boken. Sedan skrev jag \u201dPresent\u201d som kanske \u00e4r det tionde kapitlet. S\u00e5 jag hade pl\u00f6tsligt tre historier och jag visste att den h\u00e4r r\u00f6sten skulle stanna hos mig. Och jag visste att det skulle bli en roman. Det var v\u00e4ldigt m\u00e4rkligt f\u00f6r jag hade egentligen inget h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp klart f\u00f6r mig. Och jag skrev kapitlen i en helt annan ordning \u00e4n den de har i boken nu, men jag visste att det skulle g\u00e5 att genomf\u00f6ra det h\u00e4r. Den h\u00e4r r\u00f6sten var s\u00e5 stark att den \u00f6verraskade mig med sin styrka. Jag hade viss kontroll \u00f6ver det som skulle h\u00e4nda, men jag hade ingen kontroll \u00f6ver den h\u00e4r ber\u00e4ttarr\u00f6sten. Det var verkligen som att h\u00f6ra den. Dsjata talar ofta i mycket l\u00e5nga meningar, s\u00e5 det var inte alltid l\u00e4tt f\u00f6r mig f\u00e5 grepp om det r\u00f6sten sa. Ibland kunde det ta en m\u00e5nad att f\u00e5nga in en s\u00e5dan h\u00e4r mening, s\u00e5 det var inte l\u00e4tt att skriva. D\u00e5 och d\u00e5 f\u00f6rs\u00f6kte jag anv\u00e4nda min egen r\u00f6st fr\u00e5n den \u00e5ldern, men det gick inte och Dsjata var ocks\u00e5 mycket modigare \u00e4n jag.<\/p>\n

Nu har du p\u00e5 s\u00e4tt och vis redan svarat p\u00e5 den h\u00e4r fr\u00e5gan, men jag st\u00e4ller den \u00e4nd\u00e5, f\u00f6r kanske har du n\u00e5got att till\u00e4gga: Trots m\u00f6rkret och v\u00e5ldet som pr\u00e4glar h\u00e4ndelserna boken finns det \u00e4nd\u00e5 mycket ljus och l\u00e4tthet i den. Var det din avsikt fr\u00e5n b\u00f6rjan eller var det Dsjatas r\u00f6st och personlighet som f\u00f6rde dig dit n\u00e4stan oberoende av dina egna val?<\/em><\/p>\n

Jag ville inte skriva en dyster eller trist bok. Vem vill det f\u00f6rresten? Men \u00e5 andra sidan \u00e4r jag inte s\u00e4rskilt optimistisk, s\u00e5 jag visste att fanns en risk att det kunde bli en dyster bok. Jag ser alltid m\u00f6rkret. Men det h\u00e4r barnperspektivet gjorde att m\u00f6rket skingrades. Barnet hittar en v\u00e4g att \u00f6verleva ocks\u00e5 under de hemskaste omst\u00e4ndigheter. Barnet leker \u00e4ven om det ibland leker grymma lekar. Lekfullheten finns d\u00e4r trots allt. Jag visste att Dsjata var elva \u00e5r och det \u00e4r en intressant \u00e5lder. Du \u00e4r inte riktigt ett barn l\u00e4ngre och tror inte p\u00e5 under men du kan \u00e4nnu se undren.<\/p>\n

Det f\u00f6rsta som slog mig i boken var Dsjatas r\u00f6st. Det andra var v\u00e5ldet. Det finns oerh\u00f6rt mycket v\u00e5ld i romanen, v\u00e5ld fr\u00e5n starka mot svaga och v\u00e5ld mellan svaga. Bygger det h\u00e4r draget i romanen p\u00e5 upplevelser fr\u00e5n din egen barndom?<\/em><\/p>\n

V\u00e5ldet fanns \u00f6verallt, fast kanske inte alltid lika markant som i boken. Jag minns att vi slogs mycket och att l\u00e4rarna slog oss. Men ibland \u00e4r hotet om v\u00e5ld v\u00e4rre \u00e4n v\u00e5ldet sj\u00e4lvt, f\u00f6r efter att slaget tr\u00e4ffat \u00e4r det \u00f6ver, men v\u00e4ntar du p\u00e5 det och det aldrig kommer finns skr\u00e4cken d\u00e4r hela tiden. V\u00e5ldet var alltid n\u00e4rvarande. Och vi slogs mycket i skolan mellan g\u00e4ngen och en dag best\u00e4mde vi att vi skulle sl\u00e5ss med hammare, s\u00e5 vi tog med oss hammare till skolan, men sedan anv\u00e4nde vi dem inte. I romanen har jag l\u00e5tit slagsm\u00e5len bli gr\u00f6vre. Men en intressant sak \u00e4r att jag har tr\u00e4ffat folk fr\u00e5n olika delar av Rum\u00e4nien som l\u00e4st romanen och som s\u00e4ger att de k\u00e4nner igen just det h\u00e4r fruktansv\u00e4rda v\u00e5ldet fr\u00e5n sin barndom. \u201dJust s\u00e5 var det\u201d, s\u00e4ger de. En av dem fr\u00e5gade mig om mina v\u00e4nner fr\u00e5n den tiden fortfarande \u00e4r i livet och s\u00e5 sa han att flera av hans barndomsv\u00e4nner blivit ihj\u00e4lslagna. Jag sj\u00e4lv har allts\u00e5 inte upplevt den h\u00e4r graden av v\u00e5ld direkt, fast jag br\u00f6t handen ett par g\u00e5nger i slagsm\u00e5l. Samh\u00e4llet i sig var fullt av v\u00e5ld och det fanns hot \u00f6verallt. Man talade till exempel mycket om \u201dkampen f\u00f6r fred\u201d, \u201dden stora kampen f\u00f6r fred\u201d, \u201dlandets kamp f\u00f6r fred\u201d – hela tiden kamp. V\u00e5ldet satte sin pr\u00e4gel p\u00e5 allt och man blev l\u00e4tt en del i hackordningar av olika slag. Man slog dem som var svagare \u00e4n man sj\u00e4lv. Man var r\u00e4dd f\u00f6r det, men man gjorde det \u00e4nd\u00e5.<\/p>\n

Vill du genom den h\u00e4r romanen med ett barn som huvudperson visa att i en diktatur \u00e4r alla eller \u00e5tminstone dess offer i samma position som ett barn, allts\u00e5 att livet i en diktatur \u00e4r som en barndom med negativa f\u00f6rtecken, en extrem hj\u00e4lpl\u00f6shet och en st\u00e4ndig os\u00e4kerhet inf\u00f6r vad som ska komma h\u00e4rn\u00e4st?<\/em><\/p>\n

Jag hade tur som fann den h\u00e4r barnr\u00f6sten. Alla f\u00f6rlorar n\u00e5gon g\u00e5ng sin far och du har ingen som kan f\u00f6rsvara dig. Ja, det \u00e4r sant, i en diktatur behandlas man som ett barn. Du m\u00e5ste f\u00f6lja reglerna, men du k\u00e4nner inte till reglerna. Alla \u00e4r som barn, som faderl\u00f6sa barn, f\u00f6r det finns ingen som kan f\u00f6rsvara oss.<\/p>\n

Tycker du att det kan finnas n\u00e5got i en diktatur som l\u00e4mnar plats f\u00f6r ett slags motkraft, ett slags frihet inne i f\u00e4ngelset? Kan det var n\u00e5got s\u00e5dant som ger Dsjata hans styrka?<\/em><\/p>\n

Jag skulle inte kalla det \u201dfrihet\u201d. Det ger dig en desperat k\u00e4nsla av overklighet. Du m\u00e4rker att det \u00e4r skumt spel utan riktiga regler. Allt \u00e4r overkligt, allt \u00e4r surrealistiskt. Ingenting spelar n\u00e5gon roll. Det ger dig en k\u00e4nsla av anarkistisk frihet, som jag inte skulle kalla verklig frihet utan det \u00e4r en destruktiv frihet. Man ljuger, man mutar, man kringg\u00e5r regler. Jag har aldrig tr\u00e4ffat n\u00e5gon som verkligen trodde p\u00e5 systemet. Alla lekte den h\u00e4r stora l\u00e5tsasleken. Man sa till exempel att lagarna skapats f\u00f6r det ljuva n\u00f6jet att bryta emot dem. Man lj\u00f6g och fuskade, man gav upp sin \u00e4rlighet och sin moral och man visste sj\u00e4lv att man var korrumperad och man drevs l\u00e4ngre och l\u00e4ngre. Systemet lekte med detta och utnyttjade det ofta: \u201dDu har fuskat och mutat, d\u00e5 kan du ocks\u00e5 spionera p\u00e5 andra. F\u00f6r du \u00e4r \u00e4nd\u00e5 inte n\u00e5gon hederlig m\u00e4nniska l\u00e4ngre.\u201d P\u00e5 det h\u00e4r viset underminerades m\u00e4nniskors moral steg f\u00f6r steg och man visste inte l\u00e4ngre vad som var r\u00e4tt och som var fel. Och det \u00e4r farligare \u00e4n allt annat.<\/p>\n

Den h\u00e4r romanen utspelar sig i Rum\u00e4nien under Ceau\u015fescu-eran, f\u00f6rmodligen till st\u00f6rsta delen i Transsylvanien. Det f\u00f6rekommer ungerska och rum\u00e4nska namn och Donaukanalen och Donaudeltat n\u00e4mns till exempel, men landsskapet \u00e4r vagt tecknat och det f\u00f6rekommer inga andra geografiska namn \u00e4n just dessa tv\u00e5. Varf\u00f6r har du valt att g\u00f6ra s\u00e5 h\u00e4r?<\/em><\/p>\n

Jag visste att jag inte kunde skriva en roman som \u00e4r i detalj historiskt korrekt. Jag hade en r\u00f6st och jag hade en ber\u00e4ttelse. Och skulle jag till exempel s\u00e4ga att detta h\u00e4nde 1986 i Rum\u00e4nien, s\u00e5 skulle det inte st\u00e4mma eftersom det finns saker i romanen som pekar i andra riktningar. Och jag ville vara fri fr\u00e5n s\u00e5dant. Exempelvis talas det i romanen om en k\u00e4rnkraftskatastrof och d\u00e5 vet man att det \u00e4r fr\u00e5ga om Tjernobyl, men jag talar ocks\u00e5 om arbetsl\u00e4gren vid Donaukanalen och de fanns inte l\u00e4ngre vid den tiden, s\u00e5 d\u00e4r st\u00e4mmer det inte historiskt. Jag ville inte skriva en historisk roman utan en roman som st\u00e4mmer p\u00e5 ett pyskologiskt plan. Och sedan hade det beh\u00f6vts en m\u00e4ngd efterforskningar f\u00f6r att skriva en historisk roman. Jag \u00e4r inte n\u00e5gon historiker och egentligen tror jag inte p\u00e5 historien och jag kan f\u00f6rklara varf\u00f6r f\u00f6r dig: I Rum\u00e4nien \u00e4ndrades historien st\u00e4ndigt. Jag minns fr\u00e5n skolan, man pratade om rum\u00e4nska kungar med olika tillnamn. En dag kom rektorn och sa att alla rum\u00e4nska kungar fr\u00e5n den dagen skulle ha tillnamnet \u201dden store\u201d. Man bytte till exempel namn p\u00e5 en kung som levde f\u00f6r sexhundra \u00e5r sedan och historien \u00e4ndrades. Efter m\u00e5nga upplevelser av det h\u00e4r slaget s\u00e5 har historia f\u00f6r mig blivit till fiktion.<\/p>\n

F\u00f6r mig – och s\u00e4kert f\u00f6r en del andra – framst\u00e5r ofta den \u00f6steuropeiska litteraturen av idag som mer dynamisk och sp\u00e4nnande \u00e4n den som skapas i den v\u00e4stra delen av v\u00e5r v\u00e4rldsdel. Har du n\u00e5got att s\u00e4ga om detta?<\/em><\/p>\n

Det \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r mig att ge n\u00e5got bra svar h\u00e4r, men kanske kan det bero p\u00e5 att vi i \u00f6stra Europa \u00e4nnu inte p\u00e5 allvar har tagit itu med v\u00e5rt f\u00f6rflutna och det finns nu ett stort behov av att g\u00f6ra detta. Det finns fortfarande hemligheter d\u00e4r och hemligheter lockar.<\/p>\n

Jag har l\u00e4st att du ocks\u00e5 \u00e4r \u00f6vers\u00e4ttare och att du har \u00f6versatt Joyce och Beckett till ungerska. Kan du ber\u00e4tta lite om skillnaden mellan ditt arbete som \u00f6vers\u00e4ttare och ditt arbete som f\u00f6rfattare?<\/em><\/p>\n

Jag b\u00f6rjade \u00f6vers\u00e4tta v\u00e4ldigt tidigt – skriva b\u00f6rjade jag i och f\u00f6r sig redan som tretton\u00e5ring men inte p\u00e5 allvar riktigt – och jag visste att \u00f6vers\u00e4ttandet skulle bli en bra skola f\u00f6r mig. Jag b\u00f6rjade med n\u00e5gra noveller av Singer. N\u00e4r man \u00f6vers\u00e4tter kommer man mycket n\u00e4ra texten och man l\u00e4r sig i detalj hur den \u00e4r uppbyggd. Jag s\u00e5g \u00f6vers\u00e4ttning som en typ av n\u00e4rl\u00e4sning, den n\u00e4rmaste l\u00e4sning man kan t\u00e4nka sig faktiskt. Jag ville f\u00f6rst\u00e5 hur fiktion fungerar och jag ville l\u00e4ra mig skriva sj\u00e4lv. N\u00e4r jag sedan b\u00f6rjade skriva mina romaner s\u00e5 arbetade jag ett tag s\u00e5 att jag skrev p\u00e5 f\u00f6rmiddagen och \u00f6versatte p\u00e5 eftermiddagen. Men n\u00e4r jag b\u00f6rjade \u00f6vers\u00e4tta Beckett gick det inte att g\u00f6ra s\u00e5 h\u00e4r, utan jag fick under en tid helt \u00e4gna mig \u00e5t \u00f6vers\u00e4ttandet. Att skriva sj\u00e4lv och att \u00f6vers\u00e4tta \u00e4r tv\u00e5 mycket olika saker, \u00e4ven om man kan l\u00e4ra sig en del av det ena f\u00f6r det andra. Det \u00e4r mycket l\u00e4ttare att \u00f6vers\u00e4tta f\u00f6r texten finns d\u00e4r och jag avundas alltid mig sj\u00e4lv som \u00f6vers\u00e4ttare n\u00e4r jag skriver n\u00e5got eget. Det \u00e4r mycket sv\u00e5rt att \u00f6vers\u00e4tta, men n\u00e4r undret intr\u00e4ffar kan det ibland vara l\u00e4tt och texten finns d\u00e4r alltid och skulle du avbryta ditt \u00f6vers\u00e4ttande av en bok, s\u00e5 kan n\u00e5gon annan ta vid. En s\u00e5dan m\u00f6jlighet finns inte n\u00e4r man skriver sj\u00e4lv. Den viktigaste och sv\u00e5raste fr\u00e5gan n\u00e4r jag skriver en bok \u00e4r om jag kan slutf\u00f6ra den, om de tv\u00e5 \u00e5r jag exempelvis lagt ner ska b\u00e4ra frukt eller ej. Jag har hittills alltid slutf\u00f6rt det jag p\u00e5b\u00f6rjat, men i f\u00f6rv\u00e4g kan jag \u00e4nd\u00e5 aldrig veta om jag ska lyckas.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

At the G\u00f6teborg Bookfair I talked with Bodil Zalesky. Source: Salongen and Ny Tid. Av: Bodil Zalesky Den transsylvansk-ungerske f\u00f6rfattaren Gy\u00f6rgy Dragom\u00e1n var g\u00e4st p\u00e5 bokm\u00e4ssan i G\u00f6teborg i \u00e5r […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[82],"tags":[],"class_list":["post-291","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized-sv","has_no_thumb"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/gyorgydragoman.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/291","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/gyorgydragoman.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/gyorgydragoman.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gyorgydragoman.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gyorgydragoman.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=291"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/gyorgydragoman.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/291\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":395,"href":"https:\/\/gyorgydragoman.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/291\/revisions\/395"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/gyorgydragoman.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=291"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/gyorgydragoman.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=291"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/gyorgydragoman.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=291"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}