Source: Svenska Dagaldet

Kommunism ur barnets perspektiv

I likhet med samtida östeuropeiska författarkolleger skriver den 36-årige rumänskfödde ungerske författaren György Dragomán i sin prisbelönade genombrottsroman ”A fehér király” om livet under kommunisttiden. Den internationellt uppmärksammade Dragomán, som växte upp under Ceausescus diktatur, har sedan många år tillbaka varit bosatt i Ungern. Nu har hans roman glädjande nog utkommit på svenska under titeln Den vita kungen .

Det är ur barnets perspektiv som Dragomán berättar om skräckväldet i ett totalitärt kommunistsamhälle. Det rör sig visserligen om Rumänien med tanke på ett flertal namn och detaljer i romanen, men handlingen kunde lika väl ha varit förlagd till ett annat östland före kommunismens sammanbrott.

När elvaåringen Dsjata, romanens berättarjag, en dag kommer hem från skolan blir han vittne till hur hans pappa förs bort i en grå skåpbil av så kallade kolleger, som i själva verket kommer från säkerhetstjänsten. Till att börja med tror Dsjata att pappan har åkt till en forskningsinstitution vid havet och att han snart ska återvända hem. Men så småningom får pojken veta att han har skickats till ett arbetsläger vid Donaukanalen därför att han har satt sin namnteckning på en protestskrivelse.

Den stora saknaden efter pappan samt en malande oro för hans liv får Dsjata att oavbrutet tänka på honom. Samtidigt blir pojken och mamman tvungna att så gott de kan klara sig i det råa samhället.

Med imponerande skarpsynthet borrar sig Dragomán in i det politiska systemets våld och maktmissbruk som återspeglas i barnens värld. När beväpnade barn blir indragna i en farlig krigslek urartar den bokstavligen i blod och eld.

Genom att skriva ur barnets perspektiv skapar Dragomán under textytan ett intressant samspel mellan själva berättelsen och dess tolkningsmöjligheter.

Dsjata, som är en uppmärksam iakttagare, noterar allt in i minsta detalj men begriper långt ifrån alltid vad saker och ting egentligen betyder i vuxenvärlden. Det är genom läsarens tolkning som händelserna i romanen framstår i hela sin vidd.

I ”Den vita kungen” ryms också mycket värme, ömsinthet och inte minst en del humoristiska inslag, men skrattet fastnar ofta i halsen då humorn i en handvändning kan övergå i ångest och rädsla. Dsjatas verbala flöde, som översättaren Maria Ortman med både stringens och språklig lekfullhet har överfört till svenska, bidrar till romanens höga berättartempo och förtätade stämning.

Jeana Jarlsbo